Double Bastard Beer Blog


Fel om öl – igen
februari 28, 2009, 8:05 f m
Filed under: Uncategorized

Det är oftast med en lidande känsla som jag läser om öl i svenska tidningar. Det är i många fall ofattbart torftiga och oengagerade artiklar, inte sällan med tveksamma ”copy and paste” texter från någon ölbok som slåtts upp av lättja eller helt enkelt för att man inte har en susning om vad man skriver om. Faktafel verkar vara default. 

I de flesta tidningar låter man en vinskribent ta hand om ölet, inställningen verkar vara ”kan man skriva om vin kan man väl skriva om öl, denna banala dryck”.

Flera anmärkningsvärda faktafel hittade jag i senaste numret av den svenska tidningen Allt om whisky, allt om öl. Tidningen har nu infört en sektion som de kallar ”ölfrågor”. Den som svarar på läsarnas frågor är Misse Ljungström, tidigare chefredaktör på tidningen Aperitif och medlem i Sveriges ölskribenter.

Frågan som någon skickat (?) in till tidningen är: ”På belgiska öl förekommer ibland beteckningarna dubbel och trippel. Vad innebär det?”

Misse skriver att Chimay Capsule Bleue (Chimay Blå) brukar räknas som en utmärkt representant för familjen trippel. Sen kommer en luddig och felaktig beskrivning av vad som kännetecknar öl som ingår i trippelfamiljen. Vidare är hennes enkla förklaring av kategorin dubbel att det är en ”utspädd trippel som färgats med sockerkulör”.

Nej Chimay Blå är definitivt inte en tripel. Chimay Vit är en tripel, Bryggeriet kallar dessutom Chimay vit för Chimay Triple. Och nej, en trippel idag är normalt inte mörk. En trippel är en ljus stark belgisk ale, det är dubbeln som är mörk. Och nej, en dubbel är inte en utspädd tripel”.

Jag blir lite matt, om man nu ska svara på ölfrågor i en whisky och öltidning kan man väl göra lite mer research om kunskapen är bristfällig? Och Misse Ljungström är inte ensam som sagt, hon är bara en av många mat/vinskribenter som inte kan särskilt mycket om öl.

Men igår kväll satt jag och tittade på dokumentären om Olle Ljungström, insåg då att Misse Ljungström är Olles mamma. Jag förlåter henne lite, hon har trots allt fött upp en son som skrivit låten Norrländska Präriens Gudinna.

Annonser


Resultat från omröstningen
februari 24, 2009, 8:58 e m
Filed under: Uncategorized

Under veckan har flera hundra ölgalningar här på bloggen röstat om vad för typ av öl och länder som ni skulle vilja se mer av på Systembolaget framöver. Resultatet ser ni nedan, det är också skickat till Systembolagets inköpare Dan Ihrelius.

Man kan konstatera att imperialisterna ligger i topp, ni vill ha mer Imperial IPA (dags för en Imperial IPA i ordinarie sortiment?). Även ”vanlig” IPA ligger på önskelistan tillsammans med Imperial Stouts/Porters. USA är fortsatt mycket attraktivt som ölland, det kommer till och med före Sverige. Intressant att Danmark är så starkt att det tom kommer före länder som Belgien och England. Detta speglar iofs det faktum att det inte finns så mycket vettigt danskt på Systembolaget för tillfället jämfört med Belgien och England.

Grafiken nedan visar hur stor andel (i procent) av er som röstat på en viss öltyp/ölland. Summerar till mer än 100% då man kan ange flera svar.

omrostning4

omrostning-land1



Önskelistan
februari 16, 2009, 4:30 e m
Filed under: Uncategorized

Häromdagen tyckte jag till om Systembolagets utbud som enligt mig är riktigt bra i dagsläget, särskilt det tillfälliga sortimentet är en fantastisk idé. Samtidigt kan allt bli bättre. Jag tänkte därför att vi skulle köra en omröstning om vad för typ av öl och länder som ni skulle vilja se mer av på Systembolaget framöver. När ni tyckt till så skickas listan till Dan Ihrelius (Systembolagets inköpare).

vote2Ni som läser denna blogg och röstar är förstås inte representativa för sveriges ölkonsumenter. Tvärtom är det en temperaturmätning bland sveriges mest ölintresserade personer. The beergeeks. Det gör inget. Tvärtom. Det är ju exempelvis för er som det tillfälliga sortimentet finns. Det är ni som sprider ölkulturen vidare. Ni är ambassadörerna. 

Jag har delat upp frågan i två delar. Den första handlar om vilka ölstilar ni vill se mer av på Systembolaget. Jag är fullt medveten om att listan inte är komplett och att jag slagit ihop vissa saker som kanske inte hör ihop till 100%. Jag ville inte ha en lista på 60 öltyper, det är anledningen till ”förenklingen”. Ni får rösta på flera ölstilar men försök att hålla er till max 5-7 val. Listan tappar lite av sin funktion om man klickar i alla ölstilar med tanken att ”jag vill ha mer av allt”. Den andra listan handlar om vilka ölländer ni vill se mer av på Systembolaget. Om ni saknar någon ölstil eller ölland, skriv i fältet ”other”.

Rösta på!



Källarpotential
februari 15, 2009, 4:18 e m
Filed under: Double Bastard rekommenderar!

Bons Voeux från Brasserie Dupont är en februarinyhet på Systembolaget. Dupont är ett riktigt bra bryggeri som gör fina öl som Moinette Blonde, Moinette Brune och Saison Dupont. Just Saison Dupont är ett klassiskt exempel på ölstilen Saison. 

bonsvoeuxDupont har sedan 70-talet gjort ett specialöl som de gett som present till sina favoritkunder. Det fullständiga namnet på ölet är ”Avec les bons Vœux de la brasserie Dupont” som ungefär betyder ”med de bästa hälsningar från bryggeriet Dupont”. Bons Voeux är det senaste tillskottet i ”gåvoserien”.

Bons Voeux är syrligt och har en frisk attack som kännetecknar flera av Duponts öl, det är lite av deras huskaraktär. 

Ölet har en tydlig jordig jästton samt en blommig och gräsig humlearom vilket kommer från torrhumlingen. Dock finns en tydligt eldig alkoholkaraktär som stör lite. 9,5% alkohol kan lätt bli alltför kännbart i ett ljust öl med en inte alltför stor kropp.

Det är ett riktigt intressant öl, Dupont gör aldrig något dåligt. Men jag tycker inte att det är riktigt klart än. Mitt stalltips är att lagra det, flera av Duponts öl blir bara bättre efter några år i källaren. Det är ett tips som familjen Dupont själva skriver under på, alla deras öl innehåller jäst och de brukar uppmuntra till lagring.

Med tiden kommer ölet att torra till sig, det kommer bli mer harmoniskt, en jordighet kommer att träda fram och alkoholen tonas ner. Köp några flaskor, ställ ner det i källaren och glöm bort det 3-5 år. 

//DB



Progress
februari 13, 2009, 5:57 f m
Filed under: Uncategorized

När mitt ölintresse startade var Systembolagets utbud verkligen en spegling av dåvarande DDR-Sverige. Det lanserades ett fåtal nyheter per år, en ny engelsk ale var lika exotisk och eftertraktad som ett par Levis i 80-talets Östberlin. Det blev vid denna tid plötsligt tillåtet med privata ölimportörer och det märktes verkligen att muren föll även inne i bolagets butiker.

Trots att det blev betydligt bättre så behandlades öl ganska styvmoderligt av Systembolaget. Vid denna tidpunkt var jag aktiv i Svenska Ölfrämjandet, vi var några som startade en kampanj för att uppmärksamma Systembolagets ölhantering. I samband med en ölfestival i Stockholm samlade vi in flera tusen underskrifter på individuella kort som skickades direkt till Anitra Steen.

Detta var förstås i viss mån kritik mot Jens Henricson, dåvarande inköpschef av öl på Systembolaget. Han kände sig lite pressad där på ölfestivalen vid Nacka Strand. På plats skällde han ut mig och kallade mig för idiot när jag samlade in underskrifter och kritiserade ”hans” märkliga och uppenbart ”styrda” offertförfrågningar som då skickades till Sveriges bryggerier/importörer.

Men Anitra Steen lyssnade på oss och bjöd in till en helkväll med middag på Systembolagets huvudkontor där vi fick berätta vad ölfrämjandet tyckte och tänkte om öl. Inköpschefen Jens Henricson fick snällt men motvilligt (?) sitta med vid mötet. Ett tag senare fick han sparken och blev lynchad av media när det visade sig att han var en av de högsta cheferna som tagit emot mutor. Där fanns säkert också förklaringen till en del märkliga lanseringar och styrda offertförfrågningar. 

Men det är andra tider nu.

Jag tycker själv att Systembolagets nuvarande ölsortiment är fantastiskt bra. Deras idé med tillfälliga nyheter är genial. Det är bara är att ställa sig upp och applådera Systembolagets nuvarande ölinköpare Dan Ihrelius för de fantastiska saker han tar in. Dan Ihrelius kom på en andra plats när ni röstade fram årets ölperson vilket visar att det är många som tycker att han gör ett bra jobb.

Det var bara ett par veckor sedan det lanserades fina saker som Einbecker Winter-Bock, Sierra Nevada Celebration Ale och Brooklyn Black Chocolate Stout. Trots det kommer det redan nu på måndag (16 februari) tillfälliga lanseringar som Flying Dog Schwarz, Nøgne Ø Dobbel India Pale Ale, Sierra Nevada Harvest, Smoke Jumper Smoked Imperial Porter, XS Imperial Younger’s Special Bitter.

Fantastiskt som sagt.

Samtidigt kan allt bli bättre. På måndag blir det en omröstning om vad för typ av öl och länder som ni skulle vilja se mer av framöver.

//DB



Råfruktskonsulten is back on the streets
februari 10, 2009, 9:00 e m
Filed under: Galet, Konsumentkontakt

Råfruktskonsulten Hans William Grindstedt har laddat sitt Statoilkort och är redo att casha in nya hotellbonuspoäng när han hankar sig runt på vägarna för att kränga in BrewEconomics till Sveriges bryggerier. BrewEconomics är ett dataprogram som kan ge svaret på hur mycket råfrukt man ska använda för att nå en optimal drickbarhet och därigenom kunna ta marknadsandelar med mer lättdruckna öl. Hans William brukar säga att han erbjuder ett ”helikopterperspektiv på den svenska marknaden för att hitta nya outforskade vägar på de lättdruckna ölens karta.”  

Hans William fick osannolikt nog positiv respons på sitt förra mötesförslag till Krönleins som kan läsas här. Men när han gick på småbryggerierna var det helkört visade det sig. 

Svar från Jämtlands Bryggeri:  Hej Hans. Vi producerar inga lättdruckna ölsorter och det tänker vi inte göra i framtiden heller. Vi är ett mikrobryggeri som producerar öl med mycket smak och karaktär. Det är just för att vi producerar denna typ av öl som tagit oss dit vi är i dag. Vi är det bryggeri i Sverige som fått flest utmärkelser och tagit hem överlägset mest med medaljer i alla öltävlingar. Jag bifogar ett produktblad där du kan läsa lite om våra utmärkelser mm. Som du kanske förstår så är lättdruckna öl inget för oss i dagsläget.

Mvh Jämtlands Bryggeri 

Svar från Nils Oscar:  Hej. Vi tackar för er förfrågan men har inget intresse i nedanstående ärende, då vi har en något annan inställning till öltillverkning och inte siktar på de stora volymerna eller massmarknaderna. 

Med vänlig hälsning The Nils Oscar Company

Svar från Närke Kulturbryggeri:  Bästa Hans, jaa du, det är ju ett skämtsamt brev du skriver, men hur ska man förhålla sig till ett brev av denna kaliber? Vad ska man svara, tycker du? Ve och fasa, kanske är du verkligen så djupt okunnig om öl i allmänhet och om ölbranschen i Sverige idag i synnerhet. Vi har beslutat oss för att du behagar skämta, så vi ser ingen anledning till någon ytterligare kontakt. Vi har ingen möjlighet att avsätta tid på oseriösa kontakter.

Vänliga hälsningar Närke Kulturbryggeri

OCH BREVET DE FICK:

 

Bästa Jämtlands Bryggeri/Bästa Nils Oscar/Bästa Närke Kulturbryggeri

Mitt namn är Hans William Grindstedt. Jag jobbar med företagsutveckling med fokus på dryckesbranschen. Jag kom nyligen hem från USA och Mexico där jag under några år försörjt mig som konsult inom dryckesbranschen. Anledningen att jag skriver till er är att jag vill presentera mig och analysverktyget BrewEconomics.

Varför vänder jag mig till er? Jag provade nyligen era öl  (här skrevs några öl från respektive bryggeri ). Det var trevliga öl, det vill jag sannerligen inte ta ifrån er. Men en sak är säker och detta vill jag pinpointa – ni når inga massvolymer med de där ölen. Era öl är inte tillräckligt lättdruckna för att nå en riktigt stor marknad. Och detta är ett problem i Sverige idag. Men problem är till för att lösas och det är här som analysverktyget BrewEconomics kommer in i bilden!

Under min tid i USA och Mexico utvecklade jag och en forskningsgrupp programmet BrewEconomics, som kan sägas vara ett relativt avancerat simuleringsverktyg för bryggeribranschen. Det är svårt att kortfattar beskriva programmet men jag gör ett försök nedan.

BrewEconomics är ett holistiskt analysverktyg som med rätt typ av indata kan räkna ut potentiell försäljning och marknadsandel vid olika nivåer av drickbarhet.

Genom att ange en antagen andel råfrukt som ska användas i bryggningen kan programmet räkna ut ölets drickbarhet. Denna drickbarhet indikeras med ett index – Drinkability Index (DI). Bakom Drinkability Index ligger ett beräkningsmakro som i sin tur är baserat på en databas av ca 6000 ölkonsumenter. Databasen är än så länge baserad på amerikanska och sydamerikanska ölkonsumenter, men jag för nu positiva samtal med olika europeiska intressenter för att kunna göra en kalibrering av makrot så att det passar europeiska smakpreferenser. Den hypotes som makrot nu använder är en liten nedräkning av indexet som gör det anpassat för en europeisk smakpreferens, detta då det krävs högre drinkability index i USA och Mexico för att öka försäljning och marknadsandel.

När man väl har Drinkability Index för era öl, analyseras ert DI i relation till era konkurrenters DI, detta ger ytterligare ett indexmått – Preference index (PI).

När man sedan har data om råfruktsandel, Drinkability Index samt Preference index kan man räkna ut möjlig försäljning och marknadsandelar. Tänk vilka enorma möjligheter detta ger!

Som alla simuleringsverktyg bygger förstås BrewEconomics på vissa antaganden. I detta fall handlar det om antaganden som matas in i programmeringen – exempelvis marknadsandelar, konkurrentöl, prisnivåer, sålda volymer, användande av råfrukt i egna och konkurrenters öl. Men har man bra indata så kommer programmet mycket nära sanningen. Under våra simuleringar i Mexico och USA kom vi upp till en hög validitet och reliabilitet. Vi hade en träffsäkerhet om 75-80% vilket får anses vara högt för ett simuleringsverktyg.

Ett framtida Jämtlands Bryggeri/Nils Oscar/Närke Kulturbryggeri med mer lättdruckna öl skulle kunna nå nya marknader och kunna fokusera brett. Och varför inte vara visionära – miljarder kineser vill ha lättdrucken öl med råfrukt. Och varför inte lättdrucken öl från Sverige? Sverige har dessutom högt anseende i Kina. Kineser är ju dessutom tokiga i ris, en ingrediens som med fördel kan användas för att öka drinkability index.

Och även om Kina inte ligger närmast i pipeline för Jämtlands Bryggeri/Bästa Nils Oscar/Bästa Närke Kulturbryggeri så hjälper jag er gärna att ta ett nytt helikopterperspektiv på den svenska marknaden för att hitta nya outforskade vägar på de lättdruckna ölens karta. 

Jag skulle därför gärna komma och presentera BrewEconomics, det gör sig allra bäst när det visas IRL i en workshop eller under ett fiberrikt möte. Då jag befinner mig i era trakter under nästa vecka kommer jag gärna till ert kontor förslagsvis den 13 februari. Låt mig veta om detta datum inte fungerar, då kanske vi kan hitta en ny tid!

Med vänliga hälsningar

Hans William Grindstedt



Råfruktskonsulten
februari 9, 2009, 9:06 e m
Filed under: Uncategorized

Skrev häromdagen om Krönleins situation och VD Carl Krönleins märkliga men underhållande uttalande: ”Vi vill följa de tyska renhetslagarna så gott det går – det enda vi lägger till, förutom humle, malt, jäst och vatten, är råfrukt”.

Det är ett stolligt uttalande på flera sätt. De tyska renhetslagarna är ganska tydliga och enkla vad gäller råfrukt. Vill man följa de tyska renhetslagarna så gör man det, vill man inte följa dem så gör man det inte, det är liksom inte mer komplicerat än så.

Men Krönleins är ett företag som agerar osäkert och lägger till råfrukt, lite emot sin vilja och emot sin ambition, för att ölet ska bli mer lättdrucket. Detta med den felaktiga tron att deras öl då ska sälja mer och att det ska hjälpa dem att bli mer framgångsrika. Det är förstås dömt att misslyckas. Krönleins är ett ganska litet bryggeri som tänker och agerar som ett storbryggeri, ingen vidare bra strategi.

Men då fick Double Bastard en idé, tänk om man spann vidare på Krönleins inställning in i absurdum? Att ens enda ambition var att göra lättdrucken öl. Att det till och med fanns ett dataprogram som berättade hur lättdrucket ett öl skulle vara för att nå en viss försäljningsvolym. En affärsidé?

I ett mycket uttråkat och försenat tillstånd (ja, tågresa med SJ) skrevs ett långt och förvirrat (men i grunden ganska seriöst) brev till Krönleins Bryggeri. Avsändaren var den påhittade råfruktskonsulten Hans William Grindstedt. Ett brev fullt med konsultfloskler och Kinaplaner avslutas med att Hans bjuder in sig själv till ett säljmöte om råfrukt och lättdrucken öl. Hur det gick? Läs nedan.

………

”Bästa Krönleins, 

Mitt namn är Hans William Grindstedt. Jag jobbar med företagsutveckling med fokus på dryckesbranschen. Jag kom nyligen hem från USA och Mexico där jag under några år försörjt mig som konsult inom dryckesbranschen. Anledningen att jag skriver till er är att jag vill presentera mig och analysverktyget BrewEconomics

Varför vänder jag mig till er? Jag provade nyligen era öl Spotlight, Crocodile, Stockholm Festival och Three Heart. Det var trevliga öl, det vill jag sannerligen inte ta ifrån er. Men en sak är säker och detta vill jag pinpointa – ni når inga massvolymer med de där ölen. Era öl är inte tillräckligt lättdruckna för att nå en riktigt stor marknad. Och detta är ett problem i Sverige idag, särskilt för ett bryggeri i er storlek. Men problem är till för att lösas och det är här som analysverktyget BrewEconomics kommer in i bilden!

Under min tid i USA och Mexico utvecklade jag och en forskningsgrupp programmet BrewEconomics, som kan sägas vara ett relativt avancerat simuleringsverktyg för bryggeribranschen. Det är svårt att kortfattar beskriva programmet men jag gör ett försök nedan.

BrewEconomics är ett holistiskt analysverktyg som med rätt typ av indata kan räkna ut potentiell försäljning och marknadsandel vid olika nivåer av drickbarhet.

Genom att ange en antagen andel råfrukt som ska användas i bryggningen kan programmet räkna ut ölets drickbarhet. Denna drickbarhet indikeras med ett index – Drinkability Index (DI). Bakom Drinkability Index ligger ett beräkningsmakro som i sin tur är baserat på en databas av ca 6000 ölkonsumenter. Databasen är än så länge baserad på amerikanska och sydamerikanska ölkonsumenter, men jag för nu positiva samtal med olika europeiska intressenter för att kunna göra en kalibrering av makrot så att det passar europeiska smakpreferenser. Den hypotes som makrot nu använder är en liten nedräkning av indexet som gör det anpassat för en europeisk smakpreferens, detta då det krävs högre drinkability index i USA och Mexico för att öka försäljning och marknadsandel.

När man väl har Drinkability Index för exempelvis Krönleins öl, analyseras ert DI i relation till era konkurrenters DI, detta ger ytterligare ett indexmått – Preference index – PI.

När man sedan har data om råfruktsandel, Drinkability Index samt Preference index kan man räkna ut möjlig försäljning och marknadsandelar. Tänk vilka enorma möjligheter detta ger!

Som alla simuleringsverktyg bygger förstås BrewEconomics på vissa antaganden. I detta fall handlar det om antaganden som matas in i programmeringen – exempelvis marknadsandelar, konkurrentöl, prisnivåer, sålda volymer, användande av råfrukt i egna och konkurrenters öl. Men har man bra indata så kommer programmet mycket nära sanningen. Under våra simuleringar i Mexico och USA kom vi upp till en hög validitet och reliabilitet. Vi hade en träffsäkerhet om 75-80% vilket får anses vara högt för ett simuleringsverktyg.

Ett framtida Krönleins med mer lättdruckna öl skulle kunna nå nya marknader och kunna fokusera brett. Och varför inte vara visionära – miljarder kineser vill ha lättdrucken öl med råfrukt. Och varför inte lättdrucken öl från Sverige? Sverige har dessutom högt anseende i Kina. Kineser är ju dessutom tokiga i ris, en ingrediens som med fördel kan användas för att öka drinkability index.

Och även om Kina inte ligger närmast i pipeline för Krönleins så hjälper jag er gärna att ta ett nytt helikopterperspektiv på den svenska marknaden för att hitta nya outforskade vägar på de lättdruckna ölens karta.

Jag skulle därför gärna komma och presentera BrewEconomics, det gör sig allra bäst när det visas IRL i en workshop eller under ett fiberrikt möte. Då jag befinner mig i södra Sverige under nästa vecka kommer jag gärna till ert kontor förslagsvis den 13 februari. Låt mig veta om detta datum inte fungerar, då kanske vi kan hitta en ny tid!

Med vänliga hälsningar

Hans William Grindstedt

………

Hur gick det? Jo, positivt svar med en fråga om tid för mötet. Hans William Grindstedt var tyvärr tvungen att ställa in. Läs mer i veckan om hur våra små bryggerier svarade på samma brev.