Double Bastard Beer Blog


Råfruktskonsulten is back on the streets
februari 10, 2009, 9:00 e m
Filed under: Galet, Konsumentkontakt

Råfruktskonsulten Hans William Grindstedt har laddat sitt Statoilkort och är redo att casha in nya hotellbonuspoäng när han hankar sig runt på vägarna för att kränga in BrewEconomics till Sveriges bryggerier. BrewEconomics är ett dataprogram som kan ge svaret på hur mycket råfrukt man ska använda för att nå en optimal drickbarhet och därigenom kunna ta marknadsandelar med mer lättdruckna öl. Hans William brukar säga att han erbjuder ett ”helikopterperspektiv på den svenska marknaden för att hitta nya outforskade vägar på de lättdruckna ölens karta.”  

Hans William fick osannolikt nog positiv respons på sitt förra mötesförslag till Krönleins som kan läsas här. Men när han gick på småbryggerierna var det helkört visade det sig. 

Svar från Jämtlands Bryggeri:  Hej Hans. Vi producerar inga lättdruckna ölsorter och det tänker vi inte göra i framtiden heller. Vi är ett mikrobryggeri som producerar öl med mycket smak och karaktär. Det är just för att vi producerar denna typ av öl som tagit oss dit vi är i dag. Vi är det bryggeri i Sverige som fått flest utmärkelser och tagit hem överlägset mest med medaljer i alla öltävlingar. Jag bifogar ett produktblad där du kan läsa lite om våra utmärkelser mm. Som du kanske förstår så är lättdruckna öl inget för oss i dagsläget.

Mvh Jämtlands Bryggeri 

Svar från Nils Oscar:  Hej. Vi tackar för er förfrågan men har inget intresse i nedanstående ärende, då vi har en något annan inställning till öltillverkning och inte siktar på de stora volymerna eller massmarknaderna. 

Med vänlig hälsning The Nils Oscar Company

Svar från Närke Kulturbryggeri:  Bästa Hans, jaa du, det är ju ett skämtsamt brev du skriver, men hur ska man förhålla sig till ett brev av denna kaliber? Vad ska man svara, tycker du? Ve och fasa, kanske är du verkligen så djupt okunnig om öl i allmänhet och om ölbranschen i Sverige idag i synnerhet. Vi har beslutat oss för att du behagar skämta, så vi ser ingen anledning till någon ytterligare kontakt. Vi har ingen möjlighet att avsätta tid på oseriösa kontakter.

Vänliga hälsningar Närke Kulturbryggeri

OCH BREVET DE FICK:

 

Bästa Jämtlands Bryggeri/Bästa Nils Oscar/Bästa Närke Kulturbryggeri

Mitt namn är Hans William Grindstedt. Jag jobbar med företagsutveckling med fokus på dryckesbranschen. Jag kom nyligen hem från USA och Mexico där jag under några år försörjt mig som konsult inom dryckesbranschen. Anledningen att jag skriver till er är att jag vill presentera mig och analysverktyget BrewEconomics.

Varför vänder jag mig till er? Jag provade nyligen era öl  (här skrevs några öl från respektive bryggeri ). Det var trevliga öl, det vill jag sannerligen inte ta ifrån er. Men en sak är säker och detta vill jag pinpointa – ni når inga massvolymer med de där ölen. Era öl är inte tillräckligt lättdruckna för att nå en riktigt stor marknad. Och detta är ett problem i Sverige idag. Men problem är till för att lösas och det är här som analysverktyget BrewEconomics kommer in i bilden!

Under min tid i USA och Mexico utvecklade jag och en forskningsgrupp programmet BrewEconomics, som kan sägas vara ett relativt avancerat simuleringsverktyg för bryggeribranschen. Det är svårt att kortfattar beskriva programmet men jag gör ett försök nedan.

BrewEconomics är ett holistiskt analysverktyg som med rätt typ av indata kan räkna ut potentiell försäljning och marknadsandel vid olika nivåer av drickbarhet.

Genom att ange en antagen andel råfrukt som ska användas i bryggningen kan programmet räkna ut ölets drickbarhet. Denna drickbarhet indikeras med ett index – Drinkability Index (DI). Bakom Drinkability Index ligger ett beräkningsmakro som i sin tur är baserat på en databas av ca 6000 ölkonsumenter. Databasen är än så länge baserad på amerikanska och sydamerikanska ölkonsumenter, men jag för nu positiva samtal med olika europeiska intressenter för att kunna göra en kalibrering av makrot så att det passar europeiska smakpreferenser. Den hypotes som makrot nu använder är en liten nedräkning av indexet som gör det anpassat för en europeisk smakpreferens, detta då det krävs högre drinkability index i USA och Mexico för att öka försäljning och marknadsandel.

När man väl har Drinkability Index för era öl, analyseras ert DI i relation till era konkurrenters DI, detta ger ytterligare ett indexmått – Preference index (PI).

När man sedan har data om råfruktsandel, Drinkability Index samt Preference index kan man räkna ut möjlig försäljning och marknadsandelar. Tänk vilka enorma möjligheter detta ger!

Som alla simuleringsverktyg bygger förstås BrewEconomics på vissa antaganden. I detta fall handlar det om antaganden som matas in i programmeringen – exempelvis marknadsandelar, konkurrentöl, prisnivåer, sålda volymer, användande av råfrukt i egna och konkurrenters öl. Men har man bra indata så kommer programmet mycket nära sanningen. Under våra simuleringar i Mexico och USA kom vi upp till en hög validitet och reliabilitet. Vi hade en träffsäkerhet om 75-80% vilket får anses vara högt för ett simuleringsverktyg.

Ett framtida Jämtlands Bryggeri/Nils Oscar/Närke Kulturbryggeri med mer lättdruckna öl skulle kunna nå nya marknader och kunna fokusera brett. Och varför inte vara visionära – miljarder kineser vill ha lättdrucken öl med råfrukt. Och varför inte lättdrucken öl från Sverige? Sverige har dessutom högt anseende i Kina. Kineser är ju dessutom tokiga i ris, en ingrediens som med fördel kan användas för att öka drinkability index.

Och även om Kina inte ligger närmast i pipeline för Jämtlands Bryggeri/Bästa Nils Oscar/Bästa Närke Kulturbryggeri så hjälper jag er gärna att ta ett nytt helikopterperspektiv på den svenska marknaden för att hitta nya outforskade vägar på de lättdruckna ölens karta. 

Jag skulle därför gärna komma och presentera BrewEconomics, det gör sig allra bäst när det visas IRL i en workshop eller under ett fiberrikt möte. Då jag befinner mig i era trakter under nästa vecka kommer jag gärna till ert kontor förslagsvis den 13 februari. Låt mig veta om detta datum inte fungerar, då kanske vi kan hitta en ny tid!

Med vänliga hälsningar

Hans William Grindstedt


15 kommentarer so far
Lämna en kommentar

Väldigt underhållande och roligt. Sköna svar dessutom.

-Jimmy

Kommentar av Jimmy

Kul. Jag tänkte efter förra inlägget att OM du skickade ett till Närkes kulturbryggeri och de ENS svarade så skulle det vara helt i ovanstående anda. Precis vad jag väntade mig och i exakt samma ”tonläge”. Charmigt

Kommentar av andersand

De här inläggen är något av det roligaste jag läst i bloggväg. Den enorma skillnaden mellan småbryggeriernas och Krönleins svar är fantastisk. Någon borde skicka ett mail till dem allihop med länk till denna blogg.

Kommentar av ricke

Du är en sjuk, sjuuk, människa🙂 Oerhört roande inlägg detta🙂 Räddade min morgon!

Kommentar av baggio

Hilariskt.

Kommentar av svencahling

Roligt! Kan du inte lägga ut Krönleins svar också?

Kommentar av affe

Jag hade lätt bokat in ett möte med råfruktskonsulten! Förstår inte egentligen varför det vore konstigt? OM det låg någon sanning bakom påståendena vore det väl jätteintressant att få ta del av?! Öl ska vara gott för att det är gott, inte pga förutfattade meningar åt något håll anser jag. Det finns väl ingen anledning att ett öl inte ska vara lättdrucket? Jag tycker det är fel resonemang. Sen kan jag tycka att exempelvis Örebro Bitter och Bedarö Bitter är bra mycket mer lättdruckna än gängse eurolager som jag har svårt att få ner, men det beror ju på min personliga preferens. Slutsats: Om någon hittar den riktiga Hans William Grindstedt, skicka honom till mig så ska jag bjuda honom på en Avenyn Ale och höra vad för spännande han har att berätta!

Kommentar av Marc Schuterman

Hm..mitt förra inlägg kanske lät lite hårt, men utgångspunkten är att kunskap är det bästa som finns🙂

Kommentar av Marc Schuterman

Hej Marc,
Jag håller med dig, det finns ingen anledning att ett öl inte ska vara lättdrucket. Hans William är bara en karaktär som kanske drar allt för långt åt det ena hållet – med åsikten att försäljning enbart är ett resultat av ”drinkability”. Vem vet – det kanske dyker upp en annan karaktär som drar allt för långt åt andra hållet, dvs dissar allt som inte är 10% och har 120 BU.

//DB

Kommentar av Double Bastard

Svar till Affe: Krönleins svar var inte så roligt. Där fick bara Hans William ta del av en kort maildiskussion mellan en ”gatekeeper” och säljchefen som kort undrade om ”tid och plats för mötet”. Vem vet, kanske Krönleins bara var vänliga och tänkte ”låt galningen få komma hit” snarare än ”wow, här har vi lösningen”? Inte ens en bastard som jag kunde med att ta det längre – Hans William lät meddela att han inte kunde det aktuella datumet.

//DB

Kommentar av Double Bastard

Grymt bra!

Kommentar av rickgordon

Mycket, mycket intressant, tack för detta och övriga samhällsnyttiga inlägg! Ser med glädje fram emot ”ölvärldens Janne Josefssons” nästa scoop!

Kommentar av Ölmagen

Busringde ni mycket som barn också? ;o)

Kommentar av dANNE

Mycket bra inlägg, jag trodde att råfrukt bara var majs/ris som användes för att göra smaklös öl, så nu har jag lärt mig något nytt också.

Tack för det.

Kommentar av Fredrik

Mycket underhållande läsning så här på morgonkvisten då man just ska mäska in Ocean Black. Ska man hårddra det lite så räknas alla omältade extraktgivare till råfrukt och i vissa fall så har det sin funktion för smak. Ett exempel är Ocean Stout som innehåller 17% omältat korn samt 7,5% omältat rostat korn. Men en stout av irländsk typ blir inte så bra utan dessa två omältade tilläggen i receptet.

Har en gång bryggt en lager med majs i då jag tog över som bryggare på Messrs Maguires i Dublin…ölen hette Yankee…ströks sedan ur sortimentet av mig. Ni kanske förstår varför🙂

Kommentar av Thomas Bingebo




Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s



%d bloggare gillar detta: