Double Bastard Beer Blog


Ölbloggarträff
april 26, 2009, 11:09 e m
Filed under: Uncategorized

Ölbloggarträff

I lördags var det ölbloggarträff i Göteborg. Totalt 15 personer från Göteborg, Stockholm, Malmö och Karlstad träffades för ölprovning och social samvaro. Ett riktigt roligt initativ. Och vilken provning det blev!

Min personliga favorit var tveklöst Wee Heavy från amerikanska AleSmith. En sanslöst bra tolkning av en klassisk skotsk öltyp, en djup och komplex maltighet som var exemplarisk, det görs inte ens så här skotsk öl i Skottland… Three Floyds Dark Lord var också oerhört häftig, ett mytomspunnet öl som jag inte fått chans att prova förrän nu.

Kvällens bottennapp tycker jag att Amager Rated XX 2009 stod för. Danskt och osofistikerat. 20 humlesorter har använts och jag frågar mig varför? På etiketten skrävlar man om att det är så beskt att det inte ens går att beräkna ölets BU. Wow. Bling-bling-öl när det är som sämst.

Nedan ser ni medelvärdet (skala 1-10) för de öl som var med i startfältet. Utöver dessa öl kom det in bonusöl som AleSmith Decadence 2005, Samuel Adams Triple Bock, Struise Pannepot Reserva, Dogfish Head Raison D Extra. Galna öl, kvällen tog aldrig slut. 

En väldigt trevlig och vänskaplig kväll, följande citat beskrev stämningen rätt bra: ”vi borde köra lite marmeladkok ihop någon gång”. Jag är på.

RESULTAT (ALLA DELTAGARES BETYG)

  • Three Floyds Dark Lord 2007 – 9,1
  • Westvleteren 12 – 8,6
  • Lost Abbey Serpents Stout – 8,6
  • Cantillon Blåbär – 8,3
  • AleSmith Wee Heavy – 8,2
  • Three Floyds Dreadnaught – 8,1
  • Fantome Saison – 7,9
  • Struise Black Albert – 7,9
  • Bush De Nuits – 7,2
  • Mikkels Monster – 7,1
  • Avery Mephistopheles Stout – 6,9
  • Sidenapa – 6,8
  • Amager IPA – 6,0
  • Amager Rated XX 2009 – 5,9
  • Avery Samaels Oak Aged – 5,6
  • Avery The Beast Grand Cru – 5,4 


Single Hop Beers
april 15, 2009, 11:20 e m
Filed under: Uncategorized

Jag är lite avundsjuk på att man i vinvärlden kan prata om druvor som personligheter med speciella karaktärsdrag. Det där tugget finns inte riktigt om ingredienser i ölvärlden. Visst man kan gilla en öltyp eller ett ölland men det är sällan man hör någon säga ”åh, jag är så inne i en pale chocolate malt period just nu” eller ”ingen jäst ger ett sådant djup som Northwest ale jäst ger”.

Inom öl hör man sällan en motsvarighet till den utläggningen som Miles har i den underbara vinfilmen Sideways när han förklarar för Maya varför han är så inne på Pinot Noir:

sideways2It’s a hard grape to grow…it’s thin-skinned, temperamental, ripens early…it’s not a survivor like cabernet, which can just grow anywhere and thrive even when it’s neglected. No, pinot needs constant care and attention…and, in fact, it can only grow in these really specific, little tucked-away corners of the world. And only the most patient and nurturing of growers can do it, really. Only somebody who really takes the time to understand pinot’s potential can then coax it into its fullest expression.”

Men det intressanta är att det kanske är på väg åt det hållet även inom öl, att man diskuterar specifika ölingrediensers karaktär i detalj. Visst, inbitna hembryggare gör redan detta, men jag tänker på övriga ölnördar. Ett exempel på detta inom öl är utvecklingen inom vad som brukar kallas Single Hop Beers. Det vill säga att man i bryggningen endast använder en humlesort med syfte att lyfta fram just denna humlesorts karaktär.

Det vanliga inom ölbryggning är annars att man blandar olika humlesorter i ett och samma öl, någon humlesort lämpar sig för beska, en annan för smak och en tredje för arom. Resultatet kan bli fantastiskt men det är samtidigt svårt att identifiera en specifik humlekaraktär.

single-hop-aleEtt riktigt bra session-öl som lanserades på Systembolaget i april är just en Single Hop Beer från Oppigårds. Single Hop Ale (artikelnr 1475), ett perfekt öl att slappna av bredvid gräsklipparen i sommar. Ölet innehåller enbart humlesorten Styrian Golding från Slovenien.

Och vi har sett fler bryggerier som satsat på single hop beers. Boundary Bay Brewery har lanserat 14 (!) olika öl i sin Single Hop Serie. Shipyard Brewing har gjort succe med sin IPA, Mikkeller har gjort flera Single Hop Ales den senaste tiden och många andra bryggerier har följt efter.

 Det här med Single Hop Beers är egentligen inget nytt men det känns som det blivit lite hetare det senaste året och det är en naturlig utveckling som vi säkert bara sett början på. Detta märks inom andra områden, man kan exempelvis inte läsa en intervju med en kock som inte passionerat pratar om ”rena smaker” där man känner vad varje ingrediens faktiskt smakar.

Nedan lite exempel på Single Hop Beers, köp och testa om ni vill lära er mer om en specifik humlekaraktär:

anchor_libertyAnchor Brewing Company – Liberty Ale

Sägs vara världens första single hop ale inom den nya mikrorörelsen. Ölet kom 1975 och innehåller enbart humlesorten Cascade. En extremt populär aromhumle från USA som spridit sig som en löpeld över världen. Karaktären på Cascade brukar beskrivas som citrusaktig, blommig och frisk.

 

shipShipyard Brewing – Fuggles IPA

Innehåller enbart Fuggles som är en klassisk brittisk humlesort som oftast används som aromhumle. Klassisk i brittiska ales men även stout och porter. Jordig och snusig.

 


 

1845

 

Fullers 1845

Består av 100% Kent Goldings. Kallas även Golding eller East Kent Golding beroende på odlingsplats. En riktigt nobel och klassisk brittisk humlesort som är självklar i brittiska ales. Mjuk, blommig och lite söt.

 

 

 

 

Mikkeller Single Hop IPA Series

Mikkeller har gjort Single Hop Beers med humlesorterna Warrior, Cascade, Simcoe och spännande Nelson Sauvin som ger en fruktig arom som ibland liknas vid vid krusbär eller druvan sauvignon blanc.

Så, köp lite single hop beers och lär er allt om Fuggles, Cascade och Kent Golding. Ta reda på om du en Fuggles-man eller en Simcoe-girl. Eller varför inte stöta på någon (som Miles gjorde i Sideways) genom att förbereda ett tal om att du är lika känslig och nobel som Saazhumlen, men skyll inte på mig om det inte funkar.

//DB



Banana beer lovers of the world – unite!
april 2, 2009, 1:00 f m
Filed under: Double Bastard varnar!

Igår var jag inne på Systembolaget för att inhandla de mest intressanta aprilnyheterna: Ekholmen Ekologisk Ale, Fuller’s Golden Pride, Fuller’s India Pale Ale och Oppigårds Single Hop Ale.

Sen ser jag ytterligare en nyhet – Wells Banana Bread Beer från Wells & Young’s Brewing Company. Ett bananöl!? Hur gick nu det här till funderade jag och såg ett Systembolagsmöte framför mig.

banana2-Vad ska vi lansera i vår då?

-Hmmm, vi har lanserat en massa grejer för ölnördarna, det känns som dom har fått sitt på ett tag

-Du har rätt

-Det var ett bra tag sedan vi lanserade ett buskis-öl, vi är lite dåliga på det segmentet.

-Ja faktiskt, har inte sett något riktigt bra buskis-öl sedan Åbro Gorilla lanserades

-För jävla synd det där, att Gorilla-ölet försvann

-Verkligen

-Vad finns det mer för buskis-grejer?

-Banan-öl var ett tag sedan man såg! (han stäcker på sig stolt och självsäkert)

-Helt rätt, banan-öl ska det bli


Bananöl borde vara förbjudet, det finns alldeles för många exempel som stöder det påståendet. Man brukar väl säga att förekomsten av korruption i ett land säger något om hur landet mår. På samma sätt kan man definitivt säga att förekomsten av bananöl på ett bryggeri säger något om hur bryggeriet mår. När ett bryggeri börjar göra bananöl är det definitivt hejdå, finito, vi har gett upp. Och eftersom det är Wells & Young’s Brewing Company som står bakom bananölet är det tragiskt nog dags att säga godnatt till dessa två klassiska bryggerier som nyligen gick samman.

chapeau-bananaOch om jag inte minns fel så handlar artikel 5 i FN:s mänskliga rättigheter om bananöl: ”Ingen får utsättas för bananöl eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning”.

Sen mjuknar jag något där på bolaget, det kanske är så att vi behöver ett banan-öl i dessa bistra tider. Bananer är glada, söta, har mjuka former och är lite exotiska. Så måste det vara tänker jag och plockar ner ett banan-öl i korgen. Ut från butiken nynnar jag på Jackie Deshannons vackra ”What The World Need Now Is Love” – ”Lord we don’t need another mountain, there are mountains and hillsides enough to climb, what the world needs now is banana beer, sweet banana beer, it’s the only thing that there’s just too little of”

Väl ute i bilen inser jag grejen. Det är 1:a april idag! Och det är aprilsläppet, det är klart att de lanserar ett bananöl idag! Systembolaget kör ett practical joke. Det är helt ok tycker jag, staten måste väl också få skoja. Och med tanke på alla suveräna lanseringar det senaste året måste Systembolaget få toka till det lite med ett bananöl. 

Hur det smakade? Bisarrt dåligt förstås. Nästan lika illa som Innis & Gunn, det var svårt att svälja. Men det finns säkert några själar därute som gillar banan-öl och vem är jag att negligera deras banankänslor? Varför inte starta en Facebook-grupp; ”Vi som gillar banan-öl”. Gruppen kanske får 4 medlemmar. Kanske en medlem mer än gruppen ”Vi som på allvar gillar Innis & Gunn och inte bara tycker det är en whiskygimmick”.

Over and out.

/Banarne

mongozo_banana



Hopbursta i påsk!
april 1, 2009, 2:09 e m
Filed under: Uncategorized

Påskölslanseringen har historiskt inte varit något att hetsa upp sig över. Inte sällan har det känts som ett sätt för storbryggerierna att få ut julöls-leftovers eller att bara göra något julölsliknande när plats har erbjudits på Systembolagets hylla. Men det känns som om småbryggerierna (igen) engagerar sig och försöker göra något åt denna ganska slumrande ölhändelse. 

I år finns det flera bra Påsköl, jag gillar både Oppigårds, Pumpvikens och Nils Oscar Kalaspåsköl.

paskalt_nyMen mest spännade och intressant är Påsk Alt Bier. Ett öl bryggt av den duktiga bryggare Stefan Gustavsson på uppdrag av Wicked Wine som har hyrt in sig på Sigtuna Brygghus.

Förutom att ölet är väldigt gott är det intressant av flera anledningar. Dels är det en Alt-Bier, en öltyp som bara ett fåtal bryggerier i Sverige har försökt sig på (Zeunerts och Sigtuna). Altbier är en tysk ale som jäser kallare än vad som är brukligt för en ale, det ska också lagras kallt. Resultatet blir en öl som både har fruktighet från alejästen men även en ren smakprofil från den kallare jäsemperaturen och lagringen. Påsk Alt Bier är en starkare version av Sticke Alt, en sk Doppel Sticke. Läs mer om Sticke Alt  här. 

Men inte nog med det, det kanske mest intressanta är att ölet är gjort med en bryggteknik som kallas hop-bursting. Vad jag vet har bara Närke (?) gjort detta tidigare i Sverige. Tekniken kommer från humlegalningar i USA och går ut på att en jäkla massa humle läggs i slutet av koket.

Detta skiljer sig från traditionell bryggning då man tillsätter humle vid vissa bestämda tillfällen under koket. Bitterhumlen kokar ca 60-90 minuter och ger den bittra beskan som känns långt bak på tungan, smakhumlen kokar i ca 10-30 minuter och ger just humlesmak. Aromhumlen läggs i de sista minuterna och ger arom och humledoft till ölet. Principen är att ju längre tid man kokar humle, desto mer bidrar det till bitterhet och mindre till humlesmak och humlearom.

I Påsk Alt Bier har Stefan istället  använt sig av tekniken hop-bursting och bara ökat humlegivorna ju närmare kokets slutpunkt han kommit. Majoriteten av humlemängden har slängts i slutet av koket.

Detta ger ett öl som har en massa humlesmak och humlearom utan att få den kärvhet som bitterhumle ofta ger. Påsk Alt Bier har en ren och mjuk maltkaraktär som grund, men på detta ligger en fantastisk vacker humlekaraktär som är tydlig men samtidigt sammansatt, rund och balanserad.

Ska ni köpa ett påsköl i år så vet ni var ni ska putta stålarna.

Påsk Alt Bier, artikelnummer: 1394, alkoholhalt: 7,5%, 500 ml